Frigga Carlberg. Foto: Okänd

FRIGGA CARLBERG

Text: Julia von Heideken - 18 maj, 2021

Frigga med sonen Gösta. Foto: Okänd. Rekonstruktion: Gertrud Dahlberg

Anna Fredrika "Frigga" Carlberg (född Lundgren), var en av Sveriges rösträttskämpar under feminismens första våg. Frigga föddes 1851 in i en välbärgad familj i Falkenberg, familjen ägde ett garveri som de drev mitt inne i centrala Falkenberg. Trots familjens ekonomiska fördelar fick Frigga kämpa hårt för sin skolgång. Friggas far, Tobias Lundgren, ansåg att en flicka inte behövde utbilda sig. Frigga höll inte med sin far och efter en tid, och förmodligen ett hårt kämpande, började hon till slut studera vid nya flickläroverket i Halmstad, där hon utbildade sig till lärarinna.¹

 

Vid 25 års ålder gifte sig Frigga och flyttade med sin nye make Andreas Carlberg, även kallad Atte, till Göteborg.²

Frigga och Atte fick två barn, Gösta och Ester. Sonen Gösta dog i tuberkulos år 1902, och sedan den dagen bar alltid Frigga sorgdräkt till sonens minne. Elin Wägner skrev i sin minnesruna att Göstas död sporrade Frigga till att hjälpa andra mödrars barn.³

 

Förutom kvinnokampen jobbade Frigga hårt för att hjälpa Göteborgs fattiga, och framförallt de fattiga barnen. Frigga hade i sin ungdom tillsammans med sin mor Anna Elisabeth Lundgren engagerat sig i Falkenbergs fattigvård. När Frigga flyttade till Göteborg blev hon styrelseledamot i förstamajblommans centralkommission samt i liberala valmansföreningen. Men det främsta arbetet ägnade hon åt föreningen Sällskapet Myrorna som grundade ett flertal barnhem i Göteborg. Utöver de ensamma barnen hyste Frigga stor sympati för ensamstående kvinnor, som vid denna tid hade väldigt låg status oberoende av klass. Frigga hade den, vid tiden, radikala åsikten att även männen behövde ta ansvar för de barn de satte till världen, även utanför äktenskapet.⁴


När Frigga först kom till Göteborg blev hon medlem i Göteborgs kvinnoförening som var den första kvinnoföreningen som startades i Göteborg. Föreningen fick tyvärr lägga ner men detta hindrade inte Frigga från att fortsätta kämpa för kvinnors rättigheter. Hon blev 1902 ordförande för Göteborgs lokala FKPR-avdelning (Föreningen för kvinnans politiska rösträtt). Hon var även ledamot i paraplyorganisationen LKPR (Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt).

 

Kvinnorna inom rösträttskampen kom ofta från den högre klassen där de hade tid och råd att kämpa för rösträtten. Frigga var en av dessa välbärgade kvinnor men hon förstod även hur viktigt det var att få in arbetarkvinnorna i rösträttskampen. Frigga var van att se fattiga kvinnors levnadsförhållanden efter att ha jobbat inom fattigvården och hon var övertygad om att ifall arbetarkvinnor fick inflytande i politiken kunde det förändra deras svåra levnadsförhållanden.⁵

Många rika kvinnor inom röträttskampen var liberaler, liksom Frigga själv, men hon brukade kalla sig ultraliberal då hon i flera frågor höll med socialdemokraterna.⁶

 

Frigga hade en lite mer djärv syn på rösträttkampen än sina medsystrar och år 1913 bjöd hon in den engelska rösträttskämpen Silvia Pankhurst för att hålla föredrag i Göteborg.⁷

Pankhurst var medlem i suffragetterna som var en mycket mer radikal rösträttsrörelse än den i Sverige. De var kända för att genomföra hungerstrejker och våldsmobber. Många av Friggas rösträttssystrar stod emot att bjuda in Pankhurst, men det struntade Frigga i och bjöd in suffragetten på eget bevåg utanför både FKPR och LKPR.⁸

 

Googlar du på Frigga Carlberg dyker titeln författare upp under hennes namn, och det är nog så många minns henne idag, som författare. Den kamp Frigga förde för kvinnor, fattiga och barn tog sig uttryck i debattartiklar, pamfletter, noveller, romaner och även teaterpjäser. Texterna kretsade ofta kring teman om kvinnors situation och rätt till jämlikhet, och hon blandade ofta allvaret i texterna med en nypa humor.⁹



Här är några av våra favoriter:


Statsministerns döttrar handlar om en gammalmodig statsminister som inte tycker kvinnor ska ha rösträtt utan ska ut i samhällstjänst för att inte få en massa radikala idéer om jämställdhet. Statsministerns egna döttrar kommer tillbaka från samhällstjänsten med starka åsikter om hur kvinnor borde ha det när de sett hur kvinnor behandlas i dessa yrken.¹⁰


När begreppen klarna – en bagatell i två akter handlar om ännu en konservativ man, en doktor vars fru har börjat intressera sig för jämställdhetsfrågan. Han är inte sen med att tillrättavisa sin fru och beskriva för henne att kvinnor går att jämföra med ”som om man talade om självförsörjande blommor...”. Doktors far ha dött, vilket ger honom vårdnaden över sina fyra ogifta outbildade systrar, då han själv inte har råd att försörja systrarna börjar han förstår vikten i kvinnlig självständighet och självförsörjande.¹¹

 

Samma don – dialog i en akt äger rum i Fru Klingemans arbetsrum, där den anställda Fru Andersson städar. Efter att ha klagat på den lägre klassens lathet försöker fru K få fru A att skriva på en petition mot kvinnors politiska rösträtt, fru A vägrar dock detta då hon har stor erfarenhet av mäns förtryck. Fru A får dock fru K att ändra sina konservativa åsikter då hon avslöjar en hemlighet om fru Ks son. Detta förändrar hennes syn på kvinnor och klass, och hjälper henne se vikten i att kvinnor stöttar varandra.¹²

Vad hemligheten är, det får du läsa om själv på:
https://litteraturbanken.se/f%C3%B6rfattare/CarlbergF/titlar/SammaDon/sida/I/faksimil

 


[1] Eva Bergengren, Frigga från Falkenberg en riktig fighter, HN 2011, s. 5

[2] Kvinnofronten.nu, Frigga Carlberg, 2020

[3] Eva Bergengren, Frigga från Falkenberg en riktig fighter, HN 2011, s. 7

[4] Eva Bergengren, Frigga från Falkenberg en riktig fighter, HN 2011, s. 6

[5] Eva Bergengren, Frigga från Falkenberg en riktig fighter, HN 2011, s. 5

[6] Karl-Magnus, Johansson, Bakom varje fattig man står en ännu fattigare kvinna, Feministiskt Perspektiv, 2019

[7] https://vartgoteborg.se/gamla-goteborg/frigga-carlberg-drev-kampen-med-humor-och-glod/

[8] Karl-Magnus, Johansson, Suffragetten Sylvia Pankhurst och “skandalen” i Göteborg 1913, Demokrati100.se, 2020

[9] Eva Bergengren, Frigga från Falkenberg en riktig fighter, HN 2011, s. 4

[10] Eva Bergengren, Frigga från Falkenberg en riktig fighter, HN 2011, s. 4

[11] Litteraturbanken.se, Samma don – dialog i en akt, Dramawebben, Frigga Carlberg (1913)

[12] Litteraturbanken.se, Samma don – dialog i en akt, Dramawebben, Frigga Carlberg (1913)



Källförteckning:

Bergengren, Eva, Frigga från Falkenberg en riktig fighter, Hallands Nyheter, 2011, docplayer.se/8633714-Frigga-fran-falkenberg-en-riktig-fighter.html?fbclid=IwAR3abWAoe3FbPYmxRxrG1_YHyMOiqEySdypqfvmb2Ycx4hlujJXQ2HbSss4
(hämtad 2021-05-16)


Johansson, Karl-Magnus, Bakom varje fattig man står en ännu fattigare kvinna, Feministiskt Perspektiv, 2019, feministisktperspektiv.se/2019/09/24/bakom-varje-fattig-man-star-en-annu-fattigare-kvinna/ (hämtad 2021-05-16)


Johansson, Karl-Magnus, ”Suffragetten Sylvia Pankhurst och ’skandalen’ i Göteborg 1913”, artikel på Demokrati100.se, www.demokrati100.se/suffragetten-sylvia-pankhurst-och-skandalen-i-goteborg-1913/ (hämtad 2021-05-16)


Kvinnofronten.nu, Frigga Carlberg, 2020, www.kvinnofronten.nu/Formodrar/frigga-carlberg.htm  (hämtad 2021-05-16)


Lekholm, Kalle, Frigga Carlberg drev kampen med humor och glöd, Vårt Göteborg, 2019-02-28, vartgoteborg.se/gamla-goteborg/frigga-carlberg-drev-kampen-med-humor-och-glod/#
(hämtad 2021-05-16)


Litteraturbanken.se, När begreppen klarna – en bagatell i två akter, Dramawebben, Frigga Carlberg (1908), litteraturbanken.se/f%C3%B6rfattare/CarlbergF/titlar/NarBegreppenKlarna/sida/I/faksimil
(hämtad 2021-05-16)


Litteraturbanken.se, Samma don – dialog i en akt, Dramawebben, Frigga Carlberg (1913),
https://litteraturbanken.se/f%C3%B6rfattare/CarlbergF/titlar/SammaDon/sida/I/faksimil
(hämtad 2021-05-16)


Wikipedia, Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt, 2021,
wikipedia.org/wiki/Landsföreningen_för_kvinnans_politiska_rösträtt (hämtad 2021-05-16)



Anledningen till att vi valt att porträttera denna tidsera och starka individ är för att informera om den historia som skrevs i Sverige och framförallt Göteborg, att få visa upp en period som förändrade mångas liv. Vi får aldrig glömma de personer som stampade stigarna som blev våra vägar! 

Frigga Carlberg. Foto: Okänd

MER LÄSNING

Vill du fördjupa dig och läsa mer om Frigga Carlberg så rekommenderar vi denna artikel från Hallands Nyheter (2011).


Går det inte att öppna dokumentet? Tryck här.