Foto: Kungl. Konsthögskolan

Enligt flera historiker som vi pratat med var Göteborg mellan 1600- och 1800-talen en liten stad med bara några tusen invånare. Staden genomgick i slutet av 1800-talet en befolkningsexplosion. Dels i och med industrialiseringen och urbaniseringen då folk sökte arbete, men också emigrationen då ca 25 procent av Sveriges befolkning lämnade landet. Många av dem reste ut via Göteborg. Runt sekelskiftet 1900 hade stadens invånare mer än fördubblats på 35 år. Göteborg fick ett enormt kvinnoöverskott då kvinnor sökte sig till staden i hopp om att få arbete.


I detta nya Göteborg växte tydliga klasser fram: vissa levde ett bekvämt liv i lyx medan många kämpade i misär och fattigdom. Flera av de välbärgade kvinnorna organiserade sig i kampen för kvinnlig rösträtt. En av de mest radikala hette Frigga Carlberg. En varm och humoristisk ledargestalt, starkt inspirerad av de brittiska suffragetterna och framför allt Sylvia Pankhurst.


VISSTE DU ATT...


FKPR


Föreningen för Kvinnans

Politiska Rösträtt

Föreningen för Kvinnans Politiska Rösträtt (FKPR) var namnet på varje lokalavdelning i Sverige med tillhörande ortsnamn, till exempel "Göteborgs FKPR". Dessa avdelningar var underställda LKPR. Totalt fanns runt om i Sverige 237 stycken lokalavdelningar med cirka 17.000 medlemmar.

Styrelsen för Göteborgs FKPR. Foto: Public Domain Mark (Ingen känd upphovsrätt). Reproduktion: Lisbeth Stenberg
FKPR Medlemskort. Foto: Public Domain Mark (Ingen känd upphovsrätt). Reproduktion: Lisbeth Stenberg

LOKALAVDELNINGARNA

LKPR


Landsföreningen för Kvinnans

Politiska Rösträtt

RIKSORGANISATIONEN

Landsföreningen för Kvinnans Politiska Rösträtt var den heltäckande paraplyorganisationen som samlade landets alla FKPR under sig. Flera kända kvinnor vid den tiden uttalade sitt stöd för föreningen, bland andra Selma Lagerlöf, Elin Wägner och Ellen Key.

LKPR var en rörelse uppbyggd av kvinnor som precis som andra folkrörelser skolade sina medlemmar. De ordnade möten, föreläsningar, namninsamlingar och studiecirklar. De gav ut broschyrer, småskrifter och böcker om allt möjligt kring medborgarskap. De tränade mötesteknik och diskuterade hur stat och kommun fungerade. Massor av kvinnor lärde sig att driva kamp (kvinnofronten.nu).