VIKTIGA ÅRTAL

Den svenska rösträttens och demokratins utveckling















1858

Efter domslut kan en ogift kvinna över 25 år bli myndig. Gifter hon sig blir hon åter omyndig.

1851

Fredrika ”Frigga” Carlberg föds i Falkenberg

1862

Kvinnor (ogifta kvinnor och änkor) och män får rösträtt till kommunval, baserat på inkomst

1872

Gifta kvinnor, som vid tiden är omyndiga, får bestämma över sin ekonomi.

1873

Föreningen för gift kvinnas äganderätt bildas - går senare upp i Fredrika Bremer förbundet, 1895.

1866

Ståndsriksdagen (adel, präster, borgare och bönder) avskaffas och tvåkammarriksdagen införs. Endast 6 procent av befolkningen får rösta, vilket motsvarar 20 procent av alla män.


(Tvåkammarriksdagen existerar fram till 1971.)

1884

Riksdagsman Fredrik T. Borg lägger den första motionen om kvinnlig rösträtt.

Fredrik Theodor Borg. Fotograf: J.Petersen. Ur Kulturmagasinet/Helsingborgs museers samlingar

1890

Sveriges Allmänna Rösträttsförbund bildas. De arbetar främst för mäns politiska rösträtt men förbundet är öppet för alla. Drivande inom förbundet är liberaler.

1884

Myndighetsåldern för kvinnor sänks från 25 år till 21 år. Beslutet gäller enbart ogifta kvinnor.

1892

Stockholms Allmänna Kvinnoklubb bildas och ansluter sig samma år till Socialdemokraterna.

1902

Över 120 000 personer strejkar för allmän och lika rösträtt till riksdagens två kamrar.

1902

Första FKPR (Föreningen för kvinnans politiska rösträtt) bildas i Stockholm, tätt följt av Göteborg.

Carl Lindhagen, riksdagsledamot. Foto: Okänd. Bild: Stockholms stadsmuseum Fotonummer F79208

1902

Riksdagsman Carl Lindhagen lägger en motion om att rösträtt för kvinnor bör utredas. Ingen åtgärd. Den följs av flera enskilda motioner utan genomslag.

1903

Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt (LKPR) bildas som en paraplyorganisation för alla lokala FKPR. Föreningen samlar medlemmar från både höger och vänster.

1905

Frågan om kvinnors rösträtt skjuts på framtiden av regeringen Staaff i väntan på att männens rösträttsfråga är löst.

1909

Nästan alla män får rösträtt. Riksdagen beslutar om allmän rösträtt för män över 24 år som betalar skatt, har gjort värnplikt och inte varit omhändertagen av fattigvård eller suttit i fängelse. De får dock bara rösta till andra kammaren.

1909

Kvinnor blir valbara till kommunala nämnder.

1912

Tidskriften Rösträtt för kvinnor startas av LKPR.


(Den upphör 1919 när kvinnlig rösträtt införs.)

1911

Första riksdagsvalet med allmän rösträtt för (nästan alla) män hålls.

1912

Carl Fredrik Reuterskiöld lägger fram en utredning om kvinnorösträtt, familjebildning, nativieter och maktbalans mellan könen. Den kommer fram till att det inte finns några principiella skäl varken för eller emot kvinnors rösträtt.

1912

Karl Staafs regering lägger fram den allra första propositionen om kvinnlig rösträtt och valbarhet till riksdagen. Den röstas ner i första kammaren. Rösträttspionjären Signe Bergman berättade att vissa riksdagsmän inte kunde gå med på kvinnlig rösträtt på grund av kvinnornas stora hattnålar, som sades vara ”livsfarliga” för de som passerade dem. Samt att de stora hattarna skymde sikten i kristallsalongen.

Karl Staaff, statsminister 1905–1906 och 1911–1914.

1914

Bondetåget och borggårdskrisen: Statsminister Karl Staaff för en försvarspolitik som ogillas av både kungen och en stor del av befolkningen. 30 000 människor demonstrerar mot regeringens politik och kungen stöder dem i det så kallade borggårdstalet. Att kungen lägger sig i politiken anses som nederlag för parlamentarismen. Karl Staaff avgår som statsminister.

1914

Konstitutionsutskottet (KU) tar ställning för kvinnlig rösträtt, liksom andra kammaren. Första kammaren fäller avgörandet och säger nej.

1914-1918

Första världskriget och inrikespolitiska motsättningar gör att rösträttsfrågan hamnar i bakgrunden i den svenska debatten.

Irländska soldater under slaget vid Somme 1916. Bild: Imperial War Museums (collection no. 1900-02)

1917

En rad demonstrationer och kravaller utbryter i Göteborg i maj 1917. Detta får namnet Brödupproret och inträffar som en reaktion på den svält som rådde i Sverige i skuggan av första världskriget.

Endast herrar i riksdagen. Foto: Wiklunds Ateljé, 1890-1905 Stockholms stadsmuseum Bildnummer SSMC003239

1917

Bakslag för rösträttsfrågan under Carl Swartz högerregering. Alla motioner om kvinnlig rösträtt avslås av KU. 19 kvinnoföreningar går samman om en begäran om kvinnlig rösträtt till regeringen och får nekande svar. Stort protestmöte. Ny uppvaktning på hösten 1917 hos nya regeringen Edén.

1917

Kungen lovar statsminister Nils Edén att inte lägga sig i regeringens politik. Kungen förlorar i praktiken sin politiska makt vilket leder till en ökad demokratisering i Sverige.

1918

Den 2 juni hålls den enda gatudemonstrationen för kvinnlig rösträtt i Sverige någonsin. Det sker i Göteborg och iniativtagare är Frigga Carlberg och FKPR. Tåget går från Järntorget till Heden.

Sveriges enda demonstration för kvinnlig rösträtt genomfördes i Göteborg 2 juni 1918. Här är en bild från starten vid Järntorget. Frigga tittar in i kameran. Foto: Anna Backlund.
Illustration: Emma Aulin. Reproduktion KvinnSam, Göteborgs Universitetsbibliotek

1918

Runtom i Europa sker revolutioner och även i Sverige räds makthavarna en blodig samhällsomstörtning. Trycket på att införa allmän och lika rösträtt för män och kvinnor är högt. Under en extra riksdag bestämmer man: Sverige ska besluta om allmän och lika rösträtt... men först nästa år.

1919

Svenska kvinnor får rösträtt från 23 års ålder och blir valbara. Som sista land i Norden kan nu kvinnor i Sverige delta i rikspolitiken. Gifta kvinnor blir även myndiga genom en ny äktenskapslag. Första gången de kan nyttja detta i ett val blir två år senare.

1921

Kvinnor kan för första gången i Sverige äntligen gå till valurnorna och rösta till första och andra kammaren i riksdagen.
”Ingen festlighet kunde på ett vackrare sätt ha uttryckt det som låg i luften, som för några gjorde stegen spänstigare.” /Ellen Key, om första gången kvinnor fick rösta i allmänna val.
54 procent av befolkningen har nu rösträtt.

1922

De fem första kvinnliga ledamöterna tar plats i riksdagen: Elisabeth Tamm, Nelly Thüring, Bertha Wellin, Kerstin Hesselgren och Agda Östlund. Klicka här för att se en dokumentär om dem.

1937

Nu kan även de som sitter i fängelse rösta. 62 procent av befolkningen har nu rösträtt.

1945

Andra världskriget (1939-1945) tar slut.

Nu får även personer som gått i konkurs och som får socialbidrag rösträtt. Rösträttsåldern sänks samtidigt till 21 år. 68 procent av befolkningen har nu rösträtt.

1965

Nu sänks rösträttåldern till 20 år i Sverige.

1968

Svenska medborgare som bosatt sig utomlands får rösträtt till riksdagen.

1969

Nu får även 19-åringar rösta i Sverige.

1971

Enkammarriksdagen införs. Från och med nu kan medborgarna vid ett och samma val bestämma riksdagens sammansättning.

1971

1974

Kungens politiska makt, som har varit avskaffad i praktiken, försvinner nu även formellt.

H.M. Konung Carl XVI Gustaf (3) Foto Peter Knutson Kungahuset.se Copyright Kungl. Hovstaterna

Särbeskattning införs i Sverige. Innan hade äkta makar beskattats gemensamt. Det innebar att den som tjänade minst i äktenskapet beskattades lika mycket som den som tjänade mest, vilket innebar att det ibland inte lönade sig att arbeta för den som hade sämre inkomst, oftast kvinnan i familjen. Reformen har kallats ”den största jämställdhetsreformen under ett halvt sekel".

1985

Andelen kvinnliga ledamöter i riksdagen överstiger för första gången 30 procent av ledamöterna.

1989

Begreppet "omyndig" försvinner ur lagstiftningen. Tidigare har en domstol kunnat besluta att en person som uppnåtts myndighetsåldern ska förklaras omyndig. Därmed får alla medborgare över 18 år rösträtt.

1976

Utländska medborgare som är bosatta i Sverige får kommunal rösträtt.

1975

Riksdagen beslutar att rösträttsåldern ska sänkas från 19 till 18 år. 72% av befolkningen har nu rösträtt.

Ingegerd Troedsson. Foto: Scanpix

1991

Riksdagens får sin första kvinnliga talman, Ingegerd Troedsson.

1994

40 procent av de invalda riksdagsledamöterna i valet är kvinnor.

2018

46 procent av de invalda riksdagsledamöterna i valet är kvinnor.

2021

Den svenska demokratin och kvinnlig rösträtt firar 100-årsjubileum.

Källa: Kvinnsam, Sveriges Riksdag och Hallands Nyheter