RÖSTRÄTTSSKOLA

Vi har gjort intervjuer med historiker och arkivarier som alla berättar om tiden för rösträttskampen i Sverige kring förra sekelskiftet. De har valt att dela med sig av sina kunskaper till er och till oss, så att vi kommer i rätt stämning inför Musikalen om Frigga.











Karl-Magnus Johansson, arkivarie


Göteborg blir under slutet av 1800-talet en snabbt växande storstad i takt med urbaniseringen och industrialiseringen. Stadens invånare mer än fördubblas på 35 år och en ny typ av klass växer fram, arbetarklassen.

Befolkningsexplosion

Kerstin Keen, historiker


Under 1860-talet drabbades Sverige hårt av missväxt och svält. Flera jordbrukare, främst män, emigrerade för att söka lyckan utomlands. Många lämnade fru och barn kvar i Sverige som antingen stannade på gården eller sökte sig till jobb i de växande städerna.

Missväxt och textilindustrin

Kerstin Keen, historiker


Göteborg får ett enormt kvinnoöverskott runt år 1900. I takt med urbaniseringen och industrialiseringen så skapas helt nya jobb där kvinnlig arbetskraft i städerna blir regel snarare än undantag.

Kvinnoöverskottet

Monica Påhlsson, historiker och Ingela Eek, historiker och stadsvandrare


De som drev kampen för kvinnlig rösträtt var i huvudsak de välbärgade kvinnorna. De många arbetarkvinnorna hade varken tid, pengar eller ork att organisera sig utan kämpade för att klara av vardagens bestyr i dåtidens Fattigsverige.⠀

Vilka kvinnor drev rösträttskampen?

Karl-Magnus Johansson, arkivarie


En radikalkonservatism växer sig stark i Sverige och Göteborg under slutet av 1800-talet. Tidningen Göteborgs Aftonblad tar tydligt ställning mot rösträtt för kvinnor, och en av de största kritikerna heter Rudolf Kjellén.

Den politiska stämningen

Gubbarna i riksdagen

Monica Påhlsson, historiker och Ingela Eek, historiker och stadsvandrare


Motståndet mot kvinnlig rösträtt var stort bland dåtidens riksdagsmän. Vissa bävade för att samhället skulle falla samman om kvinnor fick mer inflytande. Trots att över 50 motioner för kvinnlig rösträtt lämnas till riksdagen under 1900-talets första år, så röstades den ena efter den andra

Karl-Magnus Johansson, arkivarie


Två överideologier präglade organisationen LKPR (Landsföreningen för Kvinnans Politiska Rösträtt). Dessa var maternalism och nationalism. I klippet nämns även Sylvia Pankhurst, en av de mest kända sufragetterna från Storbritannien. Hon bjöds in till Göteborg 1913 av Frigga Carlberg för att hålla tal.

Maternalism och nationalism

FKPR


Föreningen för Kvinnans

Politiska Rösträtt

LOKALAVDELNINGARNA

Föreningen för Kvinnans Politiska Rösträtt (FKPR) var namnet på varje lokalavdelning i Sverige med tillhörande ortsnamn, till exempel "Göteborgs FKPR". Dessa avdelningar var underställda LKPR. Totalt fanns runt om i Sverige 237 stycken lokalavdelningar med cirka 17.000 medlemmar.

Styrelsen för Göteborgs FKPR. Foto: Public Domain Mark (Ingen känd upphovsrätt). Reproduktion: Lisbeth Stenberg
FKPR Medlemskort. Foto: Public Domain Mark (Ingen känd upphovsrätt). Reproduktion: Lisbeth Stenberg

LKPR


Landsföreningen för Kvinnans

Politiska Rösträtt

RIKSORGANISATIONEN

Landsföreningen för Kvinnans Politiska Rösträtt var den heltäckande paraplyorganisationen som samlade landets alla FKPR under sig. Flera kända kvinnor vid den tiden uttalade sitt stöd för föreningen, bland andra Selma Lagerlöf, Elin Wägner och Ellen Key.

LKPR var en rörelse uppbyggd av kvinnor som precis som andra folkrörelser skolade sina medlemmar. De ordnade möten, föreläsningar, namninsamlingar och studiecirklar. De gav ut broschyrer, småskrifter och böcker om allt möjligt kring medborgarskap. De tränade mötesteknik och diskuterade hur stat och kommun fungerade. Massor av kvinnor lärde sig att driva kamp (kvinnofronten.nu).